...så skriver jag mina tankar om Eskil här. Igår kväll skrev jag ett långt inlägg hit till bloggen. Men när det var dags att posta så funkade inte anslutningen så det försvann :-( Hoppades att det skulle finnas sparat som utkast, men ack... En kortare men ungefär samma resonemang kommer nu. Idag har vi flyttat så nu fungerar anslutningen ypperligt som tur är ;-)
Boken om Eskil må ha varit kort, men den gick rakt in i hjärtat på mig och berörde mig verkligen. Jag kan inte minnas när jag lipade så mycket i en bok senast. Och i förhållande till antalet sidor så föll det många tårar. Jag tycker att Gunilla Linn Persson med sådan värme beskriver den lilla familjen i Glömskan. Den hade ju klart gärna fått vara längre. Men allt har en uppsida - då hinner jag ju läsa andra böcker med ;-)
Av mig får Eskil betyget 4 för att den berörde mig så. Känns ju som att den är så olik Idioten som jag också gav en 4 i betyg, men då av helt andra anledningar. Saknade att vara med på diskussionen, men tröstar mig med att jag nästa gång kommer att få delta.
Sköt om er till dess var och en! Varm kram/ Maria
Ja Eskil var en bok som berörde oss alla tror jag. Har börjat på Ellens bok nu, och så smått börjat fundera på vad jag ska välja. Ha det riktigt bra du med, ses i januari! Kram Andrea.
SvaraRadera