Dansa vid vulkanens rand

Sekwa förlag gav i början av sommaren ut en ny bok av Grégoire Delacourt. Det är ett förlag vars böcker jag brukar tycka om, de har specialiserat sig på fransk samtida litteratur som de översätter och ger ut på svenska. De har även en "lillasyster" inom förlaget som heter Etta där de ger ut engelsk litteratur på svenska och 2019 kommer "lillebror" Norra som kommer ge ut skandinavisk litteratur. Hittills har jag inte blivit besviken på något jag läst från Sekwa eller Etta, tycker det är så kallad god litteratur men ändå lättillgänglig.

Dansa vid vulkanens rand handlar om en kvinna i fyrtioårsåldern med man och tre barn. Hon arbetar och sliter som de flesta av oss i liknande situation med att få ihop tillvaron med jobb, familj, hus och allt som kommer med det som ska skötas. En dag när hon går in på brasseriet intill sin arbetsplats för att äta lunch får hon syn på en man som hon inte kan släppa tanken på. Hon ser honom vid flera tillfällen och de får kontakt. Hon känner så starkt att hon bara måste vara med denna man, att han gör henne levande igen. Men hon har mycket att förlora. Boken var finstämd och intressant i flera avseenden, den innehöll mycket mer än det jag förväntade mig av den. En betydligt tyngre och allvarligare bok än vad baksidetexten avslöjar.  //Andrea

Prousts överrock & Nuckan

        

Har i dagarna läst två läsvärda biografier. Den första, Prousts överrock: den sanna historien om en litterär passion av Lorenza Foschini, handlar om parfymfabrikören Jaques Guerin som lyckades rädda saker som tillhört Marcel Proust. Det var manuskript, teckningar och inte minst hans överrock som får en betydande plats i boken. Jag har varit sugen på att läsa På spaning efter den tid som flytt tidigare och blir det än mer nu, det är bara sidantalet som inte lockar.

Den andra boken, Nuckan av Malin Lindroth, handlar kort sagt att om att författaren vill återerövra ordet nucka och tvätta bort skammen från det. Hon skriver om sitt liv som ofrivilligt partnerlös, bortvald av män och en hel del om ensamhet. Låter kanske inte så intressant men det var den definitivt. Två tips till sommarens läsning alltså! //Andrea

Ædnan

Ædnan av Linnea Axelsson är ett 759 sidor långt epos som tar sin början 1913 och fortsätter fram till nutid. Den handlar om två samiska familjer, om livsöden, om hur de driver sina renhjordar i norra Skandinavien och senare tvingas till ett liv de inte valt. Om hur staten stänger gränser och hur de som "ras" utsätts för diskriminering. Hur man dämde upp älvar för kraftverken, hur man som barn eller barnbarn känner inför sitt ursprung och hur det kan påverka människor i generationer.

Ædnan är gammal nordsamiska och betyder landet, marken och jorden. Boken fick flera fina recensioner när den kom ut i början av året men den fick också kritik för att författaren skrev läsaren på näsan, att hon var för övertydlig. Det är något som jag brukar vara känslig för och verkligen ogilla, men den här gången tycker jag inte den kritiken var befogad. Eller så är det helt enkelt så att jag kan för lite om ämnet för att känna mig skriven på näsan, jag vet inte ;) Boken är verkligen läsvärd och även lättläst genom upplägget på vers.  //Andrea

Förlåten

Förlåten av Agnes Lidbeck blev en av helgens böcker. Jag har väntat ett tag på den och sett fram emot att få läsa den. Förväntningarna var höga efter Lidbecks debutbok Finna sig som blev mycket hyllad i litteratursverige. Jag tyckte om den, språket var lite korthugget, inga onödiga ord eller krusiduller, men den lämnade en hel del kvar att tänka på när den var slut.

Boken handlar om två systrar, Maria och Ellen, som tillbringar sommaren tillsammans för att städa ur sin pappas skärgårdshus efter att han gått bort. De träffas inte mycket annars men nu var det mer eller mindre tvunget. Systrarna är tydligt olika, Maria är en ensamstående mamma till Dag, har en del kroppskomplex och arbetar på ett äldreboende. Ellen är en karriärkvinna som reser mellan världens olika finansdistrikt på olika jobbprojekt. Maria vill egentligen inte att huset ska säljas men har heller inte råd att lösa ut Ellen eller sköta det med allt som krävs med gamla hus. Det finns en underliggande ton med irritation från båda håll, de har svårt att förstå varandra och har båda inre bekymmer att brottas med. Saker som hänt under barndomen speglas genom hela boken och deras instabile halvbror Jakob som tog sitt liv i huset finns ständigt med bland minnena. //Andrea

Träskkungens dotter

Medger att jag är svag för vildmarksthrillers överlag men den här är riktigt bra. Kan se Alicia Vikander framför mig när jag läser och tror hon kommer passa som handen i handsken som Helena i den kommande filmatiseringen. Är dock osäker på om jag verkligen vill se den för boken var riktigt ruggig.

Träskkungens dotter av Karen Dionne är den första av hennes böcker som översatts till svenska. Den utspelar sig i Michigan, USA, där en ung tjej blir kidnappad och bortförd av en man som håller henne fången i fjorton år långt ute i vildmarken. Hon blir gravid och får dottern Helena som är bokens röst. Helena blir sin fars dotter, han lär henne allt han kan för att överleva i träskmarkerna under kyliga vintrar och varma somrar. Hon lär sig snara kaniner och skjuta hjort. Helena vet inget om sin familjs bakgrund men får veta tids nog. Hennes far är narcissist och drar sig inte för att straffa dem som inte följer hans lag. Man får reda på i bokens början att hon nu lever ett vanligt liv med man och barn och att hennes far rymt från fängelset. Hon ger sig av för att hitta honom, men det visar sig snart att han egentligen är på jakt, efter sin dotter. Hon är mycket fäst vid sin pappa och de har ett starkt band trots alla hemska saker han gjort. Boken innehåller ganska mycket miljöbeskrivningar vilket jag inte brukar vara så förtjust i men den här boken kräver nästan det, man får lätt känslan av att befinna sig just där när man läser. //Andrea

En av pojkarna

Daniel Magariels debutbok En av pojkarna har fått bra recensioner och lovordats från flera håll, bl a av Hanya Yanagihara som vi tidigare läst i bokcirkeln. Efter en skilsmässa tar pappan i boken med sig sina två söner och flyttar från Kansas till Albuquerque, New Mexico för att börja ett nytt liv. Berättarjaget är den yngre av sönerna som är ca 12 år gammal. Redan på första sidorna förstår man att pappan vänt sönerna mot mamman och hittar på saker, t ex skadar sig själva, som ska ta vårdnaden om dem ifrån henne. Pappan blir allt mer instabil och hans drogberonde och häftiga humör tar över. Brödernas vardag handlar om att försöka skaffa mat och samtidigt parera för pappans spel och svängningar. Författaren visar här att det går att skriva en drabbande och djupt berörande roman på endast 174 sidor. //Andrea

Skånsk deckare

Jag har varit nyfiken på Anders de la Mottes böcker sedan jag lyssnat till en radiointervju med honom för ett tag sedan. Intrycket av honom då var en mycket sympatisk och intressant författare med polisbakgrund vilket i vissa fall ökar trovärdigheten i en deckare. Han har tidigare fått utmärkelser som bästa deckardebut 2010 (Geim) och bästa svenska kriminalroman 2015 (Ultimatum) som utses av Svenska Deckarakademin.

Hans senaste bok Höstdåd utspelar sig i en mindre ort i Skåne där en ny polischef, Anna Vesper, ska tillträda. Hon har mer eller mindre flytt sitt gamla liv i Stockholm tillsammans med sin tonårsdotter och hamnar rakt i en sörja där män med makt håller varandra om ryggen. En gammal tragedi kommer upp till ytan i samband med ett dödsfall som Anna utreder. För tjugosju år sedan tältade fem barndomsvänner vid ett nedlagt stenbrott, och något som skulle bli ett minne för livet, sommaren efter studentens sista bad, slutade med att en av dem hittas död morgonen därpå. Fallet avskrevs som en olyckshändelse men många är det som fortfarande tvivlar. En mörk men spännande historia med intressant persongalleri. //Andrea