måndag 23 april 2012

Änglavakter / Kristina Ohlsson

En deckare är en deckare  

De flesta fastnade för boken ganska fort och tyckte att den hade bra driv. Man ville vidare i handlingen. Alla tyckte den var spännande. Hög spänningsnivå, tyckte någon. Och precis det är man ute efter när börjar läsa en kriminalroman.

Och apropå handlingen. Den handlingen som är runt karaktärerna var det lätt att komma in i och förstå huvudkaraktärernas situationer, även om man inte läst någon av författarens tidigare böcker i samma serie.  Bokens huvudpersoner, som är kollegor inom polisen (och ingår i någon special-utredningsgrupp som jag just nu inte kan komma på vad den heter), känns genomtänkta och gedigna. De känns rätt vanliga när man läser om dem, med liv som inte är helt perfekta.

Vad det gäller själva "gåtan" så var det ingen som listade ut den före slutet. (Rätta mig i kommentarerna om jag minns fel!) Någon var lite besviken på slutet och tyckte det var snopet.

Samtalet denna gång blev inte så djupgående precis. Vi konstaterade att en deckare är en deckare och att vi gillar den läsningen. Den är lätt och rolig. Man vet ungefär vad man får. Dock tyckte de flesta att Kristina Ohlsson håller hög klass och att boken är ett bra deckar-läs!


Betyg  3,8   Inte så pjåkigt, alltså.

//Annika











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar