Boktjuven 

Boken, skriven av Markus Zusak, har (enligt Bokus.com) översatts till mer än 40 språk. Bästsäljaren med klassikerstatus har nu även filmatiserats och gick upp på biograferna i februari 2014.


I boken får vi följa Liesel Meminger, som kommer som nioåring till en fosterfamilj på Himmel strasse i en förort till München. Året är 1939 och vi får följa Liesel, en berättelse som berättas av döden. Liesel är boktjuv och gör vad hon kan för att komma över nya ord att lära och nya böcker att läsa. I boken får man följa Liesel genom vardagen i nazityskland. Den handlar om kärleken till ord, till andra människor och om vad nazismen gjorde med människor i Tyskland under den tiden. 

"Vi har bilder av pojkar som marscherar i långa rader och Hitlerhälsningar och en idé om att alla i Tyskland var med på det som hände. Men det fanns barn som gjorde uppror och män och kvinnor som inte följde reglerna och som gömde judar i sina hem!"

Jag gillade boken mycket! Det är utan tvekan den bästa läsupplevelsen jag haft i år! Så lång tid som det tog för mig att komma in i denna bok! Allvarligt talat, tänkte jag för ett par veckor sedan, ett par böcker under en 8 veckor lång semester känns ju bara för ynkligt. Så jag plockade upp min Boktjuv igen. Jag har alltså inte fastnat sådär fullständigt direkt, men jag behöver inte läsa så länge innan jag gör det. Runt sidan 200 är det svårt att sluta läsa. Efter sidan 300 så har jag knappt lagt boken ifrån mig känns det som. Så klart har jag det ;-D jag har ju tre barn! Men så snart det funnits en stund, på morgonen och på kvällarna har jag läst och njutit. Så viktigt det känns att bli påmind om nazismens Tyskland, om det förfärliga som skedde och hur viktigt det är att vi bär det vidare med oss idag och för kunskapen vidare till våra barn. Det känns ju så väldigt aktuellt och angeläget med tanke på de högerextrema vindar som blåser i Sverige (och övriga Europa med så klart). 

För mig är denna bok en kärleksförklaring till ordens betydelse. Liesel får av sin fosterfar lära sig att läsa och av en gömd jude, utveckla sin kärlek till orden och deras betydelse. För att göda sin hobby stjäl hon böcker. Flera gånger med hjälp av sin bästa kompis Rudy, så ofta kallad saumench (sau=svin). 

Berättaren är som sagt döden vilket först låter lite besynnerligt, men det blir inte det tycker jag. Det ger boken ett lite annat perspektiv som kanske bidrar till att den blir så bra som den är. Jag får en så stark känsla för de olika personerna i boken och tycker att författaren får med det mesta; spänning, romantik, sorg och komik! 
Detta är en bok som stannar hos mig, när jag har stängt pärmarna till den. Under tiden jag läste den, saknade jag den. När sidorna börja ta slut, ville jag läsa saktare. Och nu när den är slut så kommer jag att sakna den. 


Rekommenderas varmt kära bokslukare!