Ärr av Au∂ur Ava Ólafsdóttir utspelar sig i början av boken på Island och handlar
om Jónas 49 år. Han är skild och har en vuxen dotter Gudrun, kallad Vattnalilja.
Hon är hans enda tillstymmelse av glädje i livet, om han har någon alls. Han
ser inte längre någon mening med att leva vidare och funderar på att låna ett
gevär av sin vän Svanur över helgen och helt enkelt avsluta sin tid på jorden.
Han funderar på andra tillvägagångssätt men kommer hela tiden tillbaka till att
han inte vill bli hittad av sin dotter, att hon ska behöva ta hand om hans
kropp.
Det blir
så att han bestämmer sig för att åka till ett annat land och tar in på ett
hotell med tre gäster inklusive honom själv. Landet han åker till är
krigsdrabbat och människorna som finns kvar håller sakta på att återhämta sig
och bygga upp sin tillvaro efter att kriget tagit slut.
Jag tycker
denna bok var betydligt mer svårforcerad och komplex än Den sista kvinnan som jag gillade mycket. Det tog lite tid att komma in i handlingen och förstå den. Tänkte först att det inte
kändes som samma författare men efter vidare funderingar tycker jag författaren
visar på variation och skicklighet genom detta. Jag tycker om språket som är ganska rakt och ser fram emot fler böcker av henne. Hon fick Islands motsvarighet
till Augustpriset för denna bok vilket är fullt rimligt. //Andrea