Jag for ner till bror

Wow. Om ni bara ska läsa en bok nästa år, läs den här. En klar 5:a. Karin Smirnoffs debutroman är i ett slag för sig. Jag fick den i julklapp på jobbet och var fast efter första sidan. Det är en riktig feel-bad-bok. Rejält otäckt, äckligt, svart men också roligt och med hopp om ljusning. Språket är säreget, norrländskt, bondskt och utan skiljetecken. Namn på personer och gårdar skrivs ihop med gemener. //Andrea

Inlandet av Elin Willows

Inlandet av Elin Willows är också en debut som jag läst i ett jobbprojekt och den lockade med sin baksidestext (läs miljö: Norrland). En ung kvinna från Stockholm flyttar till sin pojkväns hemort i Norrland i höjd med polcirkeln. Förhållandet tar slut men hon stannar kvar, hon ser nog ingen anledning att flytta tillbaka och vill dessutom stanna kvar. Hon arbetar i en matbutik och det händer just inte så mycket. Det man känner när man läser är hennes sorg som på något sätt löper parallellt genom hela boken. Förhållandet är slut, hennes expojkvän träffar en ny tjej, hon jobbar på och hänger med några bekanta på helgerna. Man åker till Hotellet på lördagarna och super. Hon umgås mest med personer från jobbet och de är yngre eller äldre än henne själv, ingen direkt jämnårig.

Hon beskriver hur det är att komma till en liten ort utan att egentligen ha någon anknytning dit, en sorts utanförskap:

”De flesta som bor här är födda här, de andra har fått ge sin förklaring. Man kommer inte bara hit och man smälter inte bara in. Att flytta härifrån kräver ingen förklaring.”

Jag tyckte om det lågmälda och långsamma i boken men väntade hela tiden på att det skulle hända något mer. Det gjorde det inte.

Elin Willows är kulturjournalist, född 1982 och bosatt i Finland.

Fjädrar av Ursula Scavenius

En bok jag läst i jobbet är Fjädrar av Ursula Scavenius. Den gjorde mig först nyfiken genom sitt lite suggestiva utseende. Boken ser snygg ut med ett virrvarr av trådar och de inledande raderna lät intressanta: ”Första gången jag träffade Peter Majinski kastade han ett kålhuvud på en gammal hund så att den dog.” 

Boken är tunn och innehåller tre olika berättelser. Den första som inleds enligt ovan utspelar sig bland ett par grannar i Sofia, Bulgarien vilket också påverkade mitt bokval. Miljön kan vara avgörande när man väljer bok och i det här fallet ville jag vidga min läsning och läsa något jag inte brukar läsa. Boken var dock ganska svår. Språket är rått, grovt och innehåller många ord man inte använder till vardags. Jag funderade på syftet med allt detta, någon sorts symbolik kanske? Hade varit intressant att diskutera den med någon.

Författaren är en dansk kvinna född 1981, detta är hennes debut och hon tilldelades Bodil och Jörgen Munch-Christensens debutantpris 2016. Den har alltså fått fina recensioner hemma i Danmark men däremot inte i Sverige, i alla fall inte de större som jag läst.