Parallelläsning

Läser sedan flera veckor tillbaka Ulf Lundells Jack parallellt med mina andra böcker. Den är ganska lång och har ett för mig ganska udda språk. Ungdomligt, stockholmskt talspråk skulle jag vilja beskriva det som. I början tyckte jag att det gjorde den något svårläst, men efter ett tag kommer man in i det. Det är mycket festande och flytande omkring än så länge. Men den får mig på gott humör och jag gillar ju hans musik, så jag läser vidare :)
/Andrea

(Bild från adlibris.)

Rekommenderas

Har just läst ut Viveca Stens tredje kriminalroman i Sandhamnserien, I grunden utan skuld, och den kan jag definitivt rekommendera. Hon bjuder på en bra blandning av intrig, polisutredning, vardagsliv och historia. Ska genast beställa nästa bok. /Andrea

(Bild från adlibris.)

Vad läser ni...

...och vad tycker ni om det ni läser? Skriv en rad (eller flera) och delge oss andra!

Min senast läsa bok är Alex Schulmans 'Skynda att älska'. Alex skriver om sin pappa, tv-profilen Allan, som dog 84 år gammal när Alex var 27 år. Alex beskriver minnen av sitt liv med pappa och hur det påverkade att leva med en gammal pappa. Han skriver även om hur han 5 år efter pappans död inser att det inte går att stänga av längre och hur han med hjälp av psykolog lär sig möta känslorna.

Det är en fin bok. Lättläst och kort. Enkel  och lågmält på nåt sätt. På utsidan av mitt exemplar kan jag läsa att många tårar fällts av tidigare läsare av boken, men min gråtmildhet till trots fäller jag inga tårar. Den kryper inte in i djupet på mig, utan kommer passera utan att efterlämna några större spår. Jag tyckte däremot om att läsa den, jag gillar Alexs sätt att skriva och att jag upplever inte att han skönmålar. Kanske är det ändå pappans (och mammans för den delan) sämre sidor som dröjer sig kvar mest hos mig, men vem är jag att döma och tycka om deras liv. Erkänner ändå, med viss motvilja, att jag har svårt att låta bli att tänka att vissa av pappans egenskaper är störningar. Å andra sidan, jag hade inte kunnat kasta första stenen. //Anna

Det lömska nätet

En måndag för några veckor sedan vaknade jag med ett riktig sug efter att läsa en bra bok. Då jag är ledig måndagar kunde jag agera på denna känsla och valde ut en av alla olästa böcker i bokhyllan. Valet föll på Helene Turstens bok 'Det lömska nätet'. Jag har läst många av hennes tidigare böcker och tyckt att de varit bra. Är också roligt med böcker som utspelar sig i miljöer som man känner igen. Irene Huss fortsätter att leva och verka i Göteborg. Två historier blandas i denna bok, ett gammalt försvinnande där liket hittas i ett hus som rivs och ett fall med mord på tonårsflickor.

Vad tyckte jag då om denna bok. Jag tyckte att den var bra. Visst grep den tag i mig då jag inte la dem ifrån mig någon längre stund innan den var utläst samma måndag som den påbörjades, men ändå tycker jag att den inte nådde några höjder. Historierna är intressanta och får mig att fundera över hur jag ska kunna skydda mina egna barn, men överraskar inte.Jag skulle nog ge den 3,5 i betyg på vår 1-10 skala. Tycker att många av hennes andra böcker är mycket bättre. Läs den gärna och säg emot mig. Den är läsvärd!

Välja bok

Vet att det inte är min tur ännu, men helt plötsligt dök den upp. Boken jag tänker välja när det blir min tur. Jag trillade över den och valet kändes så lätt. Tror tanken kring vilken bok jag ska välja funnits med sedan jag valde i maj. Hade tydliga tankar om vad jag ville och vad jag inte ville. Trodde jag. Föreställde mig att jag skulle ägna tid åt detta val och kanske vara lite påläst, men... Satt och fördrev tiden på internet och plötsligt fanns den där.Titeln på boken ni snart kommer att ha i era händer. Om jag inte ångrar mig förstås. Kommer ju med säkerhet spilla mer tid på internet innan maj och vem vet vad som dyker upp. Det är härligt att kunna bestämma en sak idag och utan problem en annan imorgon. Vi får se!  //Anna

Stendeckare

Har hunnit läsa ännu en deckare denna period, nämligen I den innersta kretsen av Viveca Sten. För ett tag sedan såg jag den filmatiserade Sandhamnserien och ville helt enkelt läsa om hur det gick sedan för Nora Linde och Thomas Andreasson. Kan rekommenderas, blir nog till att beställa nästa bok. /Andrea


(Bild från adlibris)