Parallelläsning

Läser sedan flera veckor tillbaka Ulf Lundells Jack parallellt med mina andra böcker. Den är ganska lång och har ett för mig ganska udda språk. Ungdomligt, stockholmskt talspråk skulle jag vilja beskriva det som. I början tyckte jag att det gjorde den något svårläst, men efter ett tag kommer man in i det. Det är mycket festande och flytande omkring än så länge. Men den får mig på gott humör och jag gillar ju hans musik, så jag läser vidare :)
/Andrea

(Bild från adlibris.)